0
Skåpguiden: Värdeskåp
I ett värdeskåp får man försäkra kontanter och värdeföremål. Ett värdeskåp skaffar man för att kunna försäkra sitt innehåll och Svensk Försäkring som är försäkringsföretagens branschorganisation jobbar med en gemensam lista för alla försäkringsbolag med minimibelopp för olika klassningar. Avgörande för hur stort försäkringsvärdet blir, är skåpets inbrottsklassning. Det finns värdeskåp, godkända för nattförvaring av 50 000 kronor upp till miljonbelopp.
Några användningsområden är att skydda dagskassor i butik, att som guldsmed eller urmakare låsa in sina föremål eller att som polismyndighet eller vapensamlare låsa in tyngre vapen. Ett värdeskåp kan inredas på många sätt, ett exempel är att sätta in en deponeringsinsats där personal deponerar sina dagskassor.
Nya värdeskåp är oftast testade och certifierade enligt Europanormen EN 1143-1 där skåpen finns i olika nivåer, så kallade Grades (Grade 0-Grade X). Ju högre Grade desto högre förvaring. Ett värdeskåp är inte med självklarhet brandklassat men det finns alternativ med brandklassning också.
Innan ett skåp får en säkerhetsklassning så måste det genomgå ett övervakat inbrottstest. I Sverige är det Svenska Stöldskyddsföreningen tillsammans med Rikspolisstyrelsen som genomför inbrottstester. När testerna är slutförda så utfärdas ett certifikat som beskriver hur inbrottssäkert ett skåp är. Skåpens klassning framgår av den skylt som skall sitta på dörrens insida, vanligen i övre vänstra eller högra hörnet.
Ett inbrottstest innebär, förenklat, att man begår ett regelrätt inbrott i skåpet. Man använder, på förhand, angivna inbrottsverktyg och mäter sedan den tid det tar att forcera skåpet. Ju längre tid det tar desto säkrare skåp och desto högre inbrottsklassning. Klassningen som utmynnat i ett certifikat, är sedan avgörande för hur stora värden man får försäkra i skåpet.
Den Europeiska Standarden för inbrottsklassning av värdeskåp som är absolut vanligast när det gäller nya skåp idag. Kan kompletteras med ett explosionstest dvs. ett test av att skåpet klarar sprängning. Vid testet får skåpet en klassning som börjar vid Grade 0 och de högst klassade skåpen i Sverige har klassen Grade VI EX, där EX står för att skåpet är explosionstestat.
Klassningen är sedan vägledande för hur mycket kontanter man får försäkra i skåpet, i ett Grade 0 skåp får man t.ex. förvara 40 000 kronor och i ett Grade VI EX strax över 1,2 miljoner kronor.
För skåp från Grade IV och uppåt krävs dubbla lås och skåp som väger under 1000 kg. skall förankras. I dessa fall är skåpen förberedda med hål i botten och en förankringsbult medföljer. Försäkringsbeloppen anges till sist och syvende av det bolag som ger företagsförsäkringen och kan påverkas uppåt av larmförhållanden. Beloppen som anges här är minimibelopp enligt försäkringsförbundets normer.
Vid förvaring av värdeföremål gäller högre värden med kontantbeloppet som vägledande. Tester och certifikat utförs och utfärdas av auktoriserade institut men produkten kan dessvärre variera i kvalitet. Säkrast är att välja ett skåp med certifikat från Sverige, Tyskland, England eller Frankrike.
Om man dessutom vill brandskydda innehållet i ett skåp krävs ett brandskyddscertifikat. För att ett skåp ska brandklassas krävs det att man genomför tuffa brandtester på skåpet och mäter hur lång tid skåpet motstår en häftig brand. När brandtesterna är klara utfärdas ett certifikat som beskriver hur länge ett skåp skyddar dokumenten. Skåpens klassning framgår av den skylt som skall sitta på dörrens insida, vanligen i övre vänstra eller högra hörnet.
Gemensamt för de olika testnormerna är att testet görs i en ugn som hettas upp till cirka 1000 °C. Vi talar här om en extremtemperatur som har den effekten att färgen på skåpet smälter liksom t.ex. handtag av aluminium och andra detaljer. Vid en ordinär brand nås sällan eller aldrig denna temperatur men den höga temperaturen tjänar som en norm.
Testet går ut på att, genom sensorer, mäta innetemperaturen i skåpet under en på förhand angiven tidsintervall, vanligen 60 minuter eller 120 minuter men även 90 minuters tester förekommer. Under tidsintervallen får inte skåpets innetemperatur överstiga 175 °C om skåpet testas för brandskydd av papper, till exempel vid brandtestning av dokumentskåp och vertikalskåp. När skåpet testas för att brandskydda datamedia, till exempel datorskyddsskåp eller datamediainsatser, får inte innetemperaturen överstiga 50 °C då det är den maxtemperatur som datamedia tål.
I vissa tester förekommer även ett falltest, det vill säga att man släpper skåpet från 9 meters höjd och hettar sedan upp det igen med kravet att det skall hålla den invändiga temperaturökningen borta. Detta simulerar ett fall från andra våningen i ett hus som rasar samman.
Det finns flera olika certifieringar för brandskydd och de vanligaste i Sverige är den nordiska standarden och Europanormen. Brandskyddade värdeskåp har oftast ett certifikat från den Nordiska standarden som innefattar regelbunden produktionskontroll och krav på återtestning inom fem år. Skåpen certifieras i 60P, 90P eller 120P (för papper) alternativt 60 Diskette eller 120 Diskette (för datamedia). Talen anger antal minuter i ugnen. Testet utförs i Sverige av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) som också utfärdar certifikat.